
Att finna det glädjefyllda i livet kan vara läkande, så skrev jag i en tidigare Good Life-reflektion och jag tänker en hel del på vad detta kan innebära. Jag har kommit till insikt om att det är viktigt att vi försöker vårda oss själva och våra relationer. För mig innebär det att hitta glädjen i en gemenskap. Det handlar både om de riktigt nära relationer jag har med min familj och även med nära vänner.
Vi ska vara rädda om varandra och ta vara på tiden tillsammans. Vi får gärna visa att vi bryr oss om, det sker genom att vi hör av oss till varandra och vill veta att allt är väl. Det ansvaret vilar på samtliga, anser jag. Ibland har det visat sig att det enbart är en som visar omtanke genom att ringa eller mejla, medan den andra förblir passiv. Då kommer förmodligen närhet och förtrolighet att sakta försvinna i fjärran.
Det handlar även om den stora glädjen då vi delar med oss av våra liv och berättar om sådant som berör och är viktigt för oss, var och en. Jag tänker på att vi inte bara hör utan att vi lyssnar och ställer frågor – och att var och en får lov att berätta klart. Omtänksamhet är en del i att vårda gemenskapens glädje, den som vi alla kan bära inom oss.
Tänk på följande budskap en stund:
En människa som mår bra har aldrig behov av att förlöjliga eller attackera en annan människa.
-Kay Pollak är den som förmedlat dessa kloka tankar. Viss är det så, den som mår bra inombords har istället behov av att ge glädje och omsorg.
Fundera på det här beteendet ett tag, det som kommer till uttryck i nedan exempel:
Det sägs att Ernest Hemingway en gång sa till Irving Penn:
– Dina bilder är utmärkta. Vilken kamera använder du?
Varpå Irving Penn svarade:
– Dina romaner är utmärkta. Vilken skrivmaskin använder du?
Visst är det så att viss humor lättar upp tillvaron, men den får inte ta ifrån en människa hennes värdighet. Vi ska inte behöva ta på oss en mental rustning för att kunna umgås med andra. Då är det bättre att vi avstår från att träffas. Det goda mötet uppstår inte om en människa har behov av att förnedra eller förminska den andra.
Det är samma sak med tacksamhet. Vi har förmodligen alla någon gång i livet träffat en människa, som saknar förmågan att kunna säga det enkla och vackra ordet Tack. Den människan har en fattigdom inom sig och detta kommer till uttryck genom oförmågan att visa tacksamhet. Så trist det måste vara att inte kunna känna glädjen i att vara tacksam. Det kostar inget att vara vänlig, brukar jag tänka.
Dagens visdomsord kan uttryckas så här: De innerliga mötet uppstår när du möter en annan människa utan att behöva förställa dig.
Funderar du på att höra av dig till någon som du tänker på ofta? Ta mod till dig och ring eller mejla, så kanske en ny möjlighet till ett möte kan uppstå.
Jag funderar mycket när jag är ute och går mina långa promenader och har mina ”tankevandringar”. Följande läste jag häromdagen i ett nyhetsbrev jag prenumerar på, Nature Briefings: ”More steps a day keep the doctor away”.
På svenska säger vi ”ett äpple om dagen håller doktorn borta” – och jag känner såklart att även ”en promenad om dagen håller doktorn borta”.
Jag ska återkomma framöver till temat ”tankevandringar”, för jag tror det stärker oss att promenera och samtidigt låta tankar och reflektioner få vandra fritt. Vi mår säkert mycket bra av att få ha den tiden till förfogande – om vi ger oss själva den möjligheten.

