Fram i september hände det här: Jag tränade med roddmaskinen och det blev fler roddtag än jag tänkt mig från början. Jag kan känna ett motstånd vissa dagar och då säger jag till mig själv ”Kör 100 roddtag, det får räcka idag”. Just så tänkte jag den där dagen i början av september och efter att jag satt mig och börjat ro så fick jag upp både viljan och pulsen. Resultatet blev positivt, det blev 320 roddtag – så roligt när det blir åt det hållet! Efteråt blev det en stunds strechning och lite senare på morgonen sa jag till mig själv ”Du kan – du kan – du kan.” Frukosten intogs med gott humör: Nybryggt te, 1 kokt ägg, ca 4 matskedar osötad yoghurtkvarg med ett par teskedar god hemlagad björnbärssylt, ett litet glas tomatjuice, ett par skivor god ost samt 1 veganvitaminkapsel och 1 omega 3-kapsel. Funderade vidare på en websida och vad den skulle kunna heta – Good Life vore kanske ett passande och bra namn?

Jag känner stor tacksamhet inombords – dels för att jag tog mig för och även för att jag har lyssnat till närstående och andra som har gett mig fin inspiration.

Den första närstående som jag lyssnat till är min son, Julian, som sa till mig att jag inte skulle ge bort roddmaskinen, vilket jag var på väg att göra. ”Den är ju ett jättebra träningsredskap, inte ska du ge bort den.” sa Julian. Detta gav mig något att tänka på. Skulle jag efter flera års lathet börja använda den där rodden igen? Det blir säkert jobbigt och jag är ganska så bekväm av mig. Golfen finns ju och vi gillar verkligen att vara på golfbanan, dessa golfrundor ger väl motion? Fast det blir ju inte golf varje vecka, året om, såklart. Ja, så gick tankarna hos mig. Sedan var det som så att en renovering genomfördes hemma, vi behövde röja och då stod roddmaskinen där och log mot mig. ”Välj att behålla mig”, sa den glatt och jag kände mig något förvånad. Jag hade, som sagt, tänkt skänka bort rodden, för att jag inte hade använt den på flera år. Kanske jag kan pröva, fast det var väldigt tråkigt för några år sedan när jag hade så goda intentioner, tänkte jag. Min otålighet prövades. Julians råd till mig satt kvar i huvudet och gjorde att jag behöll roddmaskinen. Tack, kära Julian! Kloka barn ger ofta utomordentligt goda och insiktsfulla råd till sina föräldrar.

En person som påverkat mitt beslut att börja träna är överläkaren inom psykiatri, Anders Hansen. Han påtalar vikten av träning för bättre mental hälsa och hans erfarenhet och forskning visar på goda resultat. Jag läste i somras en hel del om kost och träning och jag råkade då även lyssna på programmet ”Sommar” med Anders Hansen. Han var helt strålande och fick mig att känna en sån lust att börja träna. Det han framförde gick rakt in i både intellekt och hjärta hos mig. Så kom den där morgonen då jag vaknade och fick det jag kallar en uppenbarelse. Precis så gick det till när jag äntligen kom igång med min träning och kände att det var stimulerande. Jag kände att jag gjorde ett mycket medvetet val inombords just då.

Så uppenbarar sig även Kapten Krutrök – en till namnet imaginär och samtidigt autentisk och riktigt underbar man, som ofta kommer med uppmuntrande och livliga kommentarer till mig. Ibland blir det ett utrop som ”Flämt! Är du redan uppe i 300 roddtag!” Eller ”Vad du är duktig som tränar så bra och tänk att du gör det varje vecka!” Då säger jag ”Tackar ödmjukast” och känner mig både glad och nöjd inombords. I kontoret hemma finns det ibland en doft (alltså en god lukt) av krutrök. Särskilt påtagligt var detta fenomen efter helgen den 27-29 september. Kapten Krutrök hade då varit på övning i Ravlunda-trakten. Det var en hård träning där (också), det förstod jag då Kapten Krutrök kom hem. Det är så bra att ha en fin partner som förstår, inspirerar och hejar på!

Jag började med lätt träning och skapade efterhand en mer genomtänkt kost- och träningsplan, som gradvis växte fram. Den fanns inte från början och därför ger jag dessa inspirationsråd: Genomför de små förändringarna och gör det gradvis, sätt inte så höga, ofta orealistiska mål. Ha istället ett långsiktigt tänk, det ger ofta ett bättre resultat på sikt. Försök att ha tålamod med dig själv, stressas inte av att andra gör si eller så när det gäller träning. DU kan skapa din egen må bra-träning i vardagen. Det ska vara i din egen takt för det här är ingen tävling. Låt dig istället inspireras, det blir så mycket roligare då!

Ge dig själv tid och kom ihåg att du kommer att få belöningar: En bättre hälsa och ofta ett friskare och skönare liv.

Tänk ändå vad en viljeyttring kan åstadkomma inom oss människor.

Fortsättning följer: Är det viljan och/eller lusten som styr? Hur har det nu gått efter 4 månaders träning och förändring av kosten? Kapten Krutrök gör en bedömning och säger sin mening.